Anpassa elverna till undervisningen eller tvärtom?

Skrivet den av

Tvärtom såklart.

I det språkutvecklande klassrummet är det omöjligt att undervisa på ett sätt som kräver att eleverna anpassar sig till den. Det skulle innebära att jag skulle behöva tusen anpassningar eftersom behoven är så skilda. Jag MÅSTE tänka tvärtom, jag måste undervisa på ett sätt som gör att alla elever förstår och tar till sig innehållet på sina respektive nivåer och där basen är densamma.

Vi har alla kunskapskrav att förhålla oss till och som våra elever konsekvent ska bli bedömda i. Kunskapskraven handlar om elevernas FÖRMÅGOR. Innehållet i sig är inte särskilt specificerat utan vad gäller själva innehållet så är ju det centrala innehållet VÄGLEDANDE. Därför börjar jag alltid från höger när jag planerar mina uppgifter dvs från kunskapskrav och vidare till centralt innehåll och syftesdelen. Jag använder sällan läromedel (i så fall för inspiration). Givetvis läser eleverna en mängd olika texter (sakprosa och skönlitteratur) men de större uppgifterna skapar jag utifrån respektive genre. Och då kan temat hänga ihop med andra ämnen, världsläget, erfarenheter/intressen, lästa texter etc etc. Huvudsaken är att uppgiften alltid utgår från det konkreta/familjära, annars vet jag redan på förhand att det blir svårt att få med alla elever.

Nu ska vi t ex arbete med faktatext i åk 9 och erfarenhetsmässigt så vet jag att nyanlända elever som knappt har skrivit den här typen av texter på svenska tycker att det är svårt. De ska prövas i en mängd kunskapskrav som testar både läs-skriv- och muntlig förmåga. De ska visa att de kan skriva med egna ord, använda adekvat språk och grammatik, göra skillnad mellan fakta och åsikt, läsa och förstå faktatexter, källhänvisa, koppla ihop ord och bild samt göra en muntlig presentation av sitt arbete. Det kan tyckas mastigt men jag upplever det effektivt att arbeta på det här sättet-att väva in många kunskapskrav i ett arbetsområde. Det blir tydligt för eleverna, det blir en röd tråd och arbetet blir mer meningsfullt för dem.

Eftersom det är viktigt att utgå från elevernas intressesfär och eftersom jag dessutom vet att flera av eleverna tycker att det är svårt att komma på ett eget ämne på egen hand, så väljer jag att delvis styra dem. I det här specifika fallet ska de skriva en faktatext om sociala medier eftersom jag vet att samtliga har erfarenhet av just detta. Inom ämnesområdet sociala medier finns det däremot en möjlighet att göra ett personligt val beroende på vad man t ex använder mest, tycker är bäst, är mest intresserad av etc. Det ger eleverna ett större handlingsutrymme men det resulterar i att eleverna arbetar med samma innehåll på respektive nivåer. Dessutom formulerar jag en uppgift som leder till resultat från E-nivå upp till A-nivå, jag kan också ställa olika krav beroende på hur långt varje elev kommit i sin språkutveckling samt vilken var och ens proximala utvecklingsnivå är.

På senarvedelen är det mycket viktigt att eleverna har adekvata och effektiva STUDIETEKNIKER. När språket inte riktigt är på plats än så är det extra viktigt. De måste kunna skriva stödord/anteckna, sökläst, hitta nyckelord, konstruera tankekartor/mindmaps, sortera ur större textmängder, hitta passande rubriker, vara källkritiska etc. För elever som kommer sent till svensk skola är det av stor vikt att de initialt får mycket stöd i just att förbättra och optimera studiestrategier. För elever som kanske inte gått i skola tidigare eller under begränsad tid är det extra viktigt. Det handlar om att träna på att strukturera sina tankar. Ska du lära dig både språk och ämneskunskaper så är det helt nödvändigt. Därför vill jag att mina elever lägger ner tid på detta. Som lärare bidrar jag genom att vi gör gemensamma tankekartor, diskuterar rubriker, formulerar intervjuformulär etc.

En sista viktig del i ett arbetsområde är det formativa arbetet som i allra högsta grad blir individuellt eftersom elevgruppen är just heterogen (som i alla andra klassrum). En elev behöver arbeta med styckeindelning en annan med underrubriker eller källförteckning. Vad gäller grammatik så behöver vissa arbeta mer med ordföljd och andra med tempus av verb eller kongruens. Eftersom alla elever har olika behov så måste de förbättra och förfina olika saker i sina arbeten. Vad är nästa steg? Ett effektivt sätt att påvisa detta är att som lärare kryssa i checklistan som ett första steg, då kan eleven fokusera på vissa delar på detaljnivå. Oftas leder detta snabbare till förståelse och med tiden blir de bättre på att lämna in mer fullständiga texter.

Dessa delar använder jag mig av när vi arbetar med faktatexter om sociala medier:

Sociala medier, intervjufrågor

Pedagogisk planering, faktatext

Matris, faktatext

Checklista, faktatext

Det krävs såklart en hel del förarbete, men de checklistor och matriser jag skapar finns ju kvar sedan. På Östbergsskolan samlar vi matriser, checklistor, ord-och begreppslistor samt exempeltexter i vår språkgrupp i Google Drive. På så sätt får alla Sv/SvA-lärare tillgång till dem och de kan enkelt modifieras.

 

Sambandsord-svåra men viktiga!

Skrivet den av

Det är mycket viktigt att man som skribent behärskar de sk sambandsorden. De är ofta vägledande när det kommer till hur en text ska läsas eller skrivas. Sambandsorden fogar samman meningarna till ett sammanhang och bidrar till att texten inte tenderar att bestå av satsradningar. För nyanlända elever är dessa ord svåra, dels för att de är genrespecifika och kopplade just till den svenska skrivtraditionen och dels för att de inte alltid går att översätta på ett bra/korrekt sätt. Det är dock mycket viktigt att våra nyanlända för öva på orden genom att läsa och skriva dem i alla ämnen. Alla ämnen innehåller texttyper som kräver att eleverna behärskar olika typer av sambandsord. Det är inte alltid de ”rent” ämnesspecifika orden som blir svårast för eleverna att förstå utan snarare mindre frekventa men ack så viktiga småord.

Jag har hittat två olika sammanställningar av sambandsord som jag tycker är uppdelade på ett bra sätt. Förslagsvis har eleverna tillgång till dessa listor i alla ämnen, eftersom samtliga ämnen innehåller teoretiska delar idag (i skrift och muntligt):

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

 

Matris för kunskapskraven i SvA åk 7-9

Skrivet den av

Det här med att förmedla kunskapskrav på en för eleverna förståelig nivå är inte helt enkelt, dels för att språket är svårt och också för att det svenska skolsystemet ofta skiljer sig väsentligt från andra länders skolsystem. Framför allt är våra nyanlända elever ofta både obekanta och ovana vid att arbeta i enlighet med de olika förmågorna som går som en röd tråd genom Lgr-11.

Många elever kommer också från undervisning enligt den mer ”traditionella” skolan dvs fråga-svar, diktamen, antal rätt etc vilket gör att det i många fall bli ännu svårare att förstå och framför allt ta till sig de olika kunskapskraven (som totalt sett är MÅNGA).

I ämnet SvA handlar det mesta om att producera olika typer av texter-muntligt och skrfitligt, samt läsförståelse-på, mellan och bortom raderna. Det som jag ibland upplever är extra svårt att förmedla är när eleven fortfarande får alldeles för mycket stöd för att uppnå t ex E-kravet som handlar om att skriva en enkel text i enlighet med genre och språkliga strukturer. Detta gäller framför allt mina elever i åk 9, varav flera kommer från FBK och inte tidigare har läst SvA i ordinarie undervisning.

Det handlar ju om att eleverna ska ta allt större ansvar för sina arbeten och uppnå en förmåga att producera texter på egen hand. Om textarbetet utvecklats i en-en-situationer och där stödet har varit alldeles för stort under det individuella skrivandets gång, så kan eleven omöjligt ligga på en E-nivå. Själva produkten kan ju landa i en ganska bra krönika, men utan stödet hade det kanske inte blivit någon krönika överhuvudtaget. Här är ju den formativa dialogen OERHÖRT viktig. Eleven måste förstå att kravet ”skriva en enkel text” handlar om ett självständigt skrivande. Jag vill såklart också poängtera att innan de kommer till momentet individuellt skrivande så har vi ju byggt kunskap över tid genom att träna ämnesspecifika ord, läsa aktuella texter, diskutera genre, skriva gemensam modelltext, checklistor, börjor etc. Alla har samma grund att stå på men beroende på hur långt man har kommit i sin språkutveckling (och också hur mycket energi man har valt att lägga ned på förberedande arbete) så blir ju resultatet av det individuella skrivandet oerhört varierande. Vissa når E-nivå eller högre och andra gör det inte. För att ytterligare tydliggöra själva LÄRANDEPROCESSEN för mina elever så har jag utformat en matris där också F-nivå finns med. Detta för att påvisa var eleven ligger i förhållande till godkänt betyg dvs att eleven delvis/med stöd t ex har skrivit en enkel text enligt språkliga drag. Jag tänker att det blir TYDLIGT och jag tänker att matrisen är användbar både i FBK och i ordinarie SvA-undervsining:

Matris, svenska som andraspråk, kunskapskrav åk 7-9

Hoppas ni har användning av den!

 

Ansträngning lönar sig och kollektivt lärande i praktiken!

Skrivet den av

Nu börjar mina elever i åk 9 bli färdiga med sina krönikor, och att vara med i processen där en sådan typ av text växer fram är så coolt! Erfarenhetsmässigt så är det nästan alltid så att mina allra nyaste nyanlända elever tror att det i princip är omöjligt att skriva en krönika på det nya språket under inledningen av arbetet, men under arbetets gång växer inte bara texten fram utan också en känsla av förståelse och kunnande och därmed en större tillit till den egna förmågan. Eleverna måste dock få uppleva detta igen och igen för att förstå och befästa att det faktiskt är så. Mina elever som har bott i Sverige längre och som jag därmed har undervisat under en längre tid vet vid det här laget att allt är möjligt och de visar sällan något motstånd-det är ner i gropen som gäller, innan man tar sig upp och vidare.

För några av eleverna har arbetet varit svårare för andra men det beror delvis på en del frånvaro men också på att de har en mycket stor ovana vid att skriva texter överhuvudtaget. Har man inte skrivit längre texter på sitt modersmål så är det givetvis ännu svårare att formulera tankar i en sammanhängande text på det nya språket. Dessa elever behöver såklart mer vägledning och stöttning än andra.

Att utnyttja eleverna som lärresurser är något som jag arbetar med hela tiden, de stöttar varandra med översättning av ord, förklaringar, i tal, skrift och vid läsning. Om man lyckas uppnå en klassrumsatmosfär med ett tillåtande klimat så är det otroligt värdefullt att använda eleverna så att lärandet blir kollektivt. I ett sådant klassrum är det bra att säga fel och vi skrattar MED varandra inte ÅT varandra. Idag inledde vi lektionen med att jag läste en av mina elevers krönikor högt och gruppen fick både text och checklista. När jag hade läst kollade vi av texten mot checklistan och kryssade i under tiden. Givetvis hade jag frågat eleven innan om jag fick använda texten som exempel och jag visste redan innan att eleven hade lyckats få med alla punkter i sin krönika. Eleven i fråga blev också mycket stolt över att just hennes text hamnade i fokus. Nämnas bör att det är en elev som enbart hunnit med sex månader i svensk skola. Så här skriver eleven:

Skolan är för alla

Och så här ser checklistan ut:

Checklista krönika

Det finns flera vinster med att göra på det här sättet:

-texten är elevnära

-övriga elever är redan innan mycket intresserade av innehållet

-vi kan diskutera varje del i checklistan på ett visuellt tydligt sätt och övriga elever får på ett mycket konkret sätt en bild av både innehåll, språk och struktur

-elevtexter behandlas med respekt

När vi tillsammans hade gått igenom krönikan så blev det lättare för de elever som inte riktigt hade kommit igång att fortsätta sitt skrivande, de blev peppade!

Tack elev X för att du delade med dig av din krönika på gruppnivå!