Lektionsupplägg: Ett brev till mig själv

Skrivet den av

Som ett led i att koppla ihop skolarbetet med framtidstankar och vidareutbildning så fick jag för ett par år sedan tips på en Sv/SvA-uppgift av vår dåvarande SYV Berit. Den går ut på att låta eleverna skriva ett brev till själv och då låtsas vara 25 år och skriva till sitt tonårs-jag. Jag tror dels att det är bra att träna eleverna på att tänka på sin framtid (utan att påpeka vikten av den, vilket jag kan uppleva vara meningslöst eftersom många högstadieelever befinner sig väldigt mycket i nuet med allt vad det innebär) och också att det kan vara motiverande och roligt att fundera både över framtid men också över sig själv just nu.

Jag inledde arbetet med att visa en musikvideo av den svenska rappartisten Fronda som heter just Ett brev till mig själv:

Först fick eleverna titta på videon och därefter lyssna på låten och läsa texten:

Ett brev till mig själv, Fronda (2015)

Eleverna fick sedan diskutera i mindre grupper om textens innehåll och gemensamt formulera en kort sammanfattning. De fick också individuellt välja ut en textrad som tilltalade dem samt motivera varför de hade valt just den raden. Helt oplanerat så blev det också en hel del uttalsträning eftersom det är lätt att snubbla på orden i en raplåt. Dessutom blev det diskussioner om flera svåra formuleringar som dock tilltalade eleverna.

I låten ger Fronda tips och råd till sig själv som osäker tonåring och skillnaden här är ju att han har perspektivet, men eftersom mina elever fortfarande är tonåringar så måste ju de tänka efter extra mycket på vad man skulle kunna ge sig själv för råd. Dessa kom mina elever i åk 8 fram till:

Tips och råd till tonårs-jaget

Därefter övade eleverna på verbformen imperativ, eftersom det är den formen vi använder när vi ger tips och råd.

Verbformer (http://sfimedviktor.edholm.eu/grammatik/verb/verbformer/)

Därefter fick eleverna läsa två exempeltexter (de fick själva välja vilka två):

Exempeltexter, brev till mig själv

Slutligen ska nu eleverna skriva ett eget brev till sig själv. Nedan bifogar jag uppgiftsinstruktionen och tillhörande matris:

Ett brev till mig själv, uppgiftsinstruktion

Bedömningsmatris Ett brev till mig själv

Det här är exempel på en uppgift där jag får med en hel del kunskapskrav och också de olika förmågorna. Eleverna får både läsa, skriva, lyssna och samtala. De får arbeta med begrepps-analys-kommunikativ och metakognitiv förmåga och därmed blir en uppgift så oerhört mycket mera effektiv.

Om jag får mina elevers tillåtelse så återkommer jag med elevexempel!

Så du är rädd för vad människor tycker, men det är ju bara du som tror att du vet vad dom tycker (Fronda)

 

#skolkören

Skrivet den av

Skolkören är en rekryteringskampanj med syftet få flera behöriga förskollärare lärare att söka sig till Jämtland/Härjedalen. Initiativet kommer från våra kommuners olika förvaltningar och omfattar pedagoger från förskolan upp till gymnasiet. Kommunikationsbyrån Trampolin PR (http://trampolinpr.se/) driver arbetet och vi är två ambassadörer från varje kommun i J/H-regionen som representerar förskola, skola eller gymnasiet. Syftet är att lyfta fram och fokusera på allt som är bra med våra verksamheter bl a eftersom media ofta fokuserar på det som är mindre bra, att komma med goda exempel och visa vilka bra och inspirerande jobb vi har. Mindre bra publicitet måste vägas upp med bra!

Som en del i det hela så har man specialskrivit en låt om lärare och till den ska vi spela in en kort film som symboliserar vad yrket kan handla om. Så, i måndags var vi i studion för att spela in kör på refrängerna. Nu är ju inte samtliga av oss några direkta fullblodsproffs på sång, det är inte därför kampanjen heter ”Skolkören”. Utan det namnet antyder är att alla goda röster ska höras, att vi ska sprida allt som är bra med skolan. Hursomhelst så råkade det ändå bli så att de flesta av oss ändå håller på med musik och sång på vår fritid, och det var kanske bra…

Vi sjöng och sjöng…

…och Johan spelade in

Nästa steg är att spela in den tillhörande lilla filmen som ska få nuvarande och blivande lärare att förstå vilka roliga, utmanande och inspirerande jobb man kan få i Jämtland/Härjedalen.

Fortsättning följer…

 

Tankeväckande föreläsning med Mustafa Panshiri

Skrivet den av

Igår kväll var jag, tillsammans med personal från våra olika skolor i kommunen, på en kvällsföreläsning med Mustafa Panshiri. Mustafa är en svensk polis med rötter i Afghanistan och han åker runt och föreläser i våra kommuner; för skolpersonal, politiker, boendepersonal och framför allt för våra ensamkommande ungdomar. Sedan 2013 har Mustafa ensam, eller tillsammans med en kollega besökt boenden för ensamkommande ungdomar som ett led i det brottsförebyggande arbetet och då pratat om att leva i ett demokratiskt land samt vad begrepp som jämställdhet och allas lika värde innebär. Mustafas stora tillgång är att han har ett respektfullt yrke och dessutom kan prata dari, ett av de vanligaste språken hos våra nyanlända elever. Han har dessutom varsin fot i två olika kulturer genom sitt ursprung vilket gör att han kan se på saker och ting ur olika synvinklar, något som gör honom väldigt trovärdig, framför allt i våra ungdomars ögon.

Under 2014 kom det 7000 ensamkommande ungdomar till Sverige och under 2015 ökade siffran med 400% till 35000 ungdomar.  Av dessa kom ca 70% från Afghanistan varav hälften från Iran och hälften direkt från Afghanistan. Detta innebar förstås en stor förändring för vårt svenska samhälle men framför allt så innebar det en gigantisk förändring för de ungdomar som kom och kommer hit och möter en kultur med en väsenskild samhällsstruktur. Mustafa berättade bl a om missförstånd som kan uppstå pga att vi t ex har olika synsätt på begreppet RESPEKT eller att det i Afghanistan råder en åldershierarki som kan innebära att man som ung inte tittar en äldre människa i ögonen. I Sverige blir något som i Afghanistan är respektfullt något oförskämt. Det känns viktigt att ungdomarna får höra om positiva erfarenheter, att det är fullt möjligt att lyckas i det nya landet som nyanländ.

Mustafa berättade också om vikten av att vi mottagande svenskar, inte bidrar till att cementera föreställningar som att t ex segregera flickor och pojkar inom exempelvis skolidrott eller på badhus just utifrån det centrala i att leva i en demokrati där det råder jämställdhet och där vi understryker människors lika värde. Det finns en risk att vi, genom vår rädsla för att kränka eller kallas rasister, sätter käppar i hjulet för den ständiga demokratiseringsprocess som måste råda i just en demokrati. Viss assimilering, utifrån ett politiskt och socialt perspektiv är kanske nödvändig för en bra integration och just för att UNDVIKA segregation? Därmed inte sagt att språk och religion ska sättas åt sidan för det handlar däremot i mycket hög grad om människors lika värde och är viktiga uttrycksformer i ett jämställt samhälle som måste lyftas fram. Det ena kan dock inte utesluta det andra.

Mustafa berättade också om läget i Afghanistan, de olika folkgrupperna, språken, muslimska inriktningarna och de motsättningar som råder. Vidare gav han flera exempel från de möten han har haft med ensamkommande ungdomar runt om i Sverige. Jag kan förstå att de flesta vill bli poliser efter att ha lyssnat på honom. Så tack Mustafa, för en intressant och inspirerande föreläsning, jag hoppas många fler får möjlighet att lyssna på dig. Du kanske kan vara radiopratare i Sommar och ”spread the word” för du har verkligen något viktigt att berätta!

Föreläsa i Stockholm=våga hoppa

Skrivet den av

Fredag den 9/12 kommer jag att föreläsa om min SvA-undervsining på en konferens som Teknologisk Institut ansvarar för. Konferensen riktar sig till SvA-lärare och lägger fokus på hur man som SvA-lärare kan optimera och effektivisera sin undervisning för att nå bättre resultat. Här kan man läsa mer om konferensen: SvA för nyanlända

Jag kommer att prata om min undervisning utifrån det jag ser är framgångsfaktorer för mina nyanlända i klassrummet dvs hur jag individ-och nivåanpassar undervisningen utifrån devisen att ALLA SKA MED. Det handlar om att få eleverna att utvecklas utifrån sina respektive nivåer (som självklart är enormt olika), hur jag på ett effektivt sätt kartlägger deras kunskaper över tid och vad som är nästa steg för respektive elev. Jag kommer också att prata om hur jag använder talet/samtalet som grund i i princip allt vi gör samt hur jag synliggör progression och utveckling i ämnet bl a med hjälp av de digitala verktyg vi har i Östersunds kommun.

Jag kommer att föreläsa i ca en timme och givetvis är det likställt med att ”hoppa” för min del, dvs ner i gropen och sedan jobba mig upp. Det är givetvis pirrigt att prata inför kollegor, duktiga yrkesmänniskor som jobbar hårt och också lyckas bra i sin undervisning och som har massor av kunskap. Men vi lärare är trots allt olika individer och de elever vi möter är också olika individer och jag tänker att om jag kan berätta om det som jag ser bidrar till effektivitet och utveckling så kanske man som åhörare ändå kan få lite inspiration och kanske t om en och annan aha-upplevelse. Det är viktigt att dela med sig av den erfarenhet och kunskap man har, jag behöver själv förkovra mig hela tiden för att kunna göra mitt bästa på jobbet.

Men lite nervöst är det allt, men som jag hela tiden säger till mina elever; att vara nervös är bra! Nu har de t ex gjort de muntliga nationella proven och bara genom att genomföra dem går man ut som en starkare individ. Det är svårt i skolan, speciellt för våra nyanlända. Men varje nytt steg är en lärdom i sig och ett steg i rätt riktning. Så tänker jag även när det gäller föreläsningen, den är utvecklande för mig. Jag får chansen att ringa in och sätta ord på det jag gör dagligen och att sedan få möjlighet att berätta om det för andra känns som en ynnest. Därför bestämde jag mig för att hoppa och tacka JA och jag håller tummarna för att det jag kommer prata om på fredag är intressant och framför allt givande för mina åhörare.

Hur kommer det här egentligen att landa?

Hur kommer det här egentligen att landa?