Konsten att locka fram alla elevers ”skills”

Skrivet den av

Jag läste här om vilka 15 egenskaper som främst efterfrågas i jobbannonser riktade till lärare. Jag tycker personligen att det är rimliga egenskaper att efterfråga eftersom lärarjobbet idag är komplext och eftersom alla dessa delar på ett eller annat sätt hänger ihop. Det som det i mångt och mycket handlar om är att locka fram det mesta och det bästa ur eleverna och för att kunna göra det behöver du den här typen av egenskaper.

Ett av mina viktigaste uppdrag på skolan är att, genom att jag lär känna mina elever och skapar en relation med dem, också snabbt analyserar och lär mig hur mina elever lär sig bäst och även visar sina kunskaper på bästa sätt. Och här kommer förstås utmaningen: eleverna är olika och behöver därför möjlighet att lära sig saker på olika sätt och visa sina kunskaper på olika sätt.

Då gäller det att plocka fram den där paletten med arbetssätt, metoder och exempel för att kunna möta varje elev. Om jag inte har olika alternativ i klassrummet vet jag redan på förhand att några elever rimligtvis kommer att misslyckas med uppgiften. I samband med detta är det givetvis också väldigt viktigt att vara tydlig med vad du FÖRVÄNTAR dig av dem. Förväntningarna kan nämligen vara desamma även om vägen mot målet skiljer sig åt.

För att ge ett exempel: muntliga redogörelser kan vara jobbiga, inte bara för andraspråkselever utan för många många elever. Dock är det ett kunskapskrav, som elev ska du kunna planera och genomföra muntliga redogörelser. Vis av erfarenhet så är det dock så att många elever låser sig bara vid tanken av att stå inför en grupp och prata och då gäller det att vara beredd. Jag måste vara på det klara med syftet med uppgiften och därefter ha ett antal alternativ i rockärmen, för jag vet att alla mina elever klarar uppgiften men att de kommer att måsta utföra den på olika sätt.

I mina SvA-grupper är eleverna trygga. De känner varandra väl, grupperna är ofta lite mindre och det är okej att göra/säga fel för det tillhör lärandet. Dock har jag ett par elever som trots detta ändå känner sig obekväma inför tanken att prata inför gruppen på grund av olika orsaker. Uppgiften handlade den här gången om att redovisa sin nyhetsartikel muntligt; att planera, genomföra och tillsammans utvärdera redogörelsen efter en redan given bedömningsmatris. Förväntningarna och förutsättningarna var desamma för samtliga, något eleverna alltid är mycket medvetna om. Dock fick de välja om de ville stå eller sitta inför gruppen (med kavaj och slips á la nyhetsreporter) eller om de ville filma sin nyhetssändning och lämna in i Classroom. Eftersom kamratrespons är en viktig del av arbetet i mitt klassrum så var jag tydlig med att klippet skulle komma att visas upp inför gruppen, men att eleven då själv fick välja om hen ville sitta med eller inte när själva klippet visades. Förutsättningar och förväntningar.

Jag har en elev i en av mina grupper som är mycket blyg och tystlåten men som jag har en bra relation med. Jag vet att hen saknar sitt ”gamla” jag, dvs den pratsamma, trygga och utåtriktade elev som hen uppfattade sig som i hemlandet. Hen valde att spela in sig själv eftersom vi pratade om hur hen skulle komma till sin fulla rätt gällande uppgiften. Klippet blev HELT fantastiskt! Nyhetsinledning, bakgrundsmusik, presentation av nyhet på ett mycket proffsigt sätt, en klockren avslutning och dessutom ett antal ”bloopers” allra sist. Med andra ord, en uppgift utförd på en mycket hög nivå, trots elevens upplevda svårighet gällande den muntliga biten.

Om du hittar dina elever och skapar goda relationer med dem så kan du få dem att uträtta underverk, men för att göra det så behöver du också i princip alla de egenskaper som jobbannonserna efterfrågar. Det är svårt att vara lärare men också ett helt fantastiskt jobb när du hittar nyckel. För då kommer ”skillsen” fram.

Tack V för inspiration till detta inlägg❤️

 

 

Dagens citat

Skrivet den av

Dagens citat:

Jag tycker om de lärare som förstår att jag inte alltid förstår och som vill att jag förstår

Elev från Afghanistan, åk 9

Reflektion:

Det här sa en av mina elever till mig under ett samtal och jag tänker att citatet har många bottnar. Dels handlar det om att som lärare förvissa sig om att alla elever är med på banan. Men det handlar också om att man som lärare måste VISA eleverna att man är där för att hjälpa dem och att leda dem vidare. Man måste skapa relationer, öppna upp för dialog och skapa ett öppet och tryggt klassrumsklimat.

Som lärare måste du ha en STOR verktygslåda för att kunna plocka fram och tillämpa ett STORT antal metoder för att förvissa dig om att alla elever hänger med. Man kan göra på olika sätt, men det mina nyanlända elever ofta önskar och det jag tycker fungerar bäst är:

-repetition och åter repetition (t ex upprepa instruktioner, ord och begrepp etc)

-tala tydligt och långsammare

-förvissa dig om att varje enskild elev har förstått

-kontrollera hur det går under lektionen, igen och igen

-uppmana eleverna att våga fråga, igen och igen

-utgå från erfarenheter och referensramar

-konstruera ord-och begreppslistor som eleverna kan jobba med för att öka förförståelsen

-uppmana till och använd det kollektiva lärandet

-lyft elevexempel under lektionens gång (både rätt och fel). Att lyfta fel förutsätter dock att eleverna känner sig trygga i gruppen.

-samarbeta och för en dialog med studiehandledarna (de kan modersmålet och ser eleven ur andra perspektiv, de är därmed mycket värdefulla resurser)

-var tydlig med vad du förväntar dig av dina elever (vad EXAKT är det du vill att de ska göra? vad EXAKT är målet med lektionen/arbetsområdet?)

-använd checklistor och matriser, för att på ett visuellt och konkret sätt koppla ihop insats med mål

-samarbeta mellan ämnena för det blir mer effektivt

-samarbeta med SvA-läraren för hen är expert på elevernas språkutveckling och känner ofta eleverna relativt väl

-peppa, uppmuntra och framför allt: ha roligt tillsammans

Tack M för att du inspirerade mig att skriva det är inlägget ❤️

Och här är individuella framgångsfaktorer på organisationsnivå

Bilder=känslor

Skrivet den av

Idag har jag haft en fantastisk lektion med mina SvA-elever i åk 7. Vi har jobbat med nyhetsartiklar och i samband med det nu gått över till bilder och budskap, hur bilder påverkar oss och väcker våra känslor.

Det är extra intressant och spännande att jobba med bilder med elever som kommer från olika länder eftersom man ofta förknippar bilder utifrån sina egna kulturella referensramar, och av förklarliga själv så tänker vi därför olika kring bilder. Våra nyanlända har ju dessutom förmånen att kunna jämföra bildliga budskap och hur olika kulturer och samhällen skiljer sig åt på den punkten.

Eleverna fick dagen innan en läxa av mig att ta med en bild som de förknippar med positiva känslor och en som de förknippar med negativa känslor.

De fick koppla in sina iPads så vi kunde visa bilderna på storbild. De fick välja hur de ville presentera sina bilder:

-låta oss andra resonera kring deras bilder: Varför har hen valt just dessa? Var är bilden tagen? När är bilden tagen? Vilka känslor kan hen tänkas ha kring bilderna?

Eller:

-först presentera sina bilder och därefter låta oss andra ställa frågor och komma med synpunkter

Den här gången inledde jag med två bilder för att modella uppgiften. Jag valde två hopp-relaterade bilder:

Positiv hopp-bild (med hjärtat i halsgropen rakt ned i Medelhavet=mod=lycka)

Negativ hopp-bild (en bruten handled, ett brutet nyckelben och två brutna nyckelben i två downhill-krascher. Nästan samtidigt dessutom…)

Därefter var det elevernas tur och då händer det fantastiska, när lyssnandet, berättandet och lärandet kommer i fokus på ett väldigt fint sätt.

Vi fick se bilder från Sverige, Spanien, Filippinerna, Palestina och Afghanistan. Vi fick höra historier om gamla vänner och skolupplevelser, t ex att eleverna var så här glada för att det var sista dagen innan sommarlovet och då tog man sina böcker och rev sönder den ute på skolgården och jublade över att läraren inte längre kunde slå dem. Eller att det var negativt för att man hade kraschat i skidbacken och tvingats spendera tid på sjukhuset. Eller att man fick positiva känslor när man såg sina gamla klasskamrater och att man saknar den person som man var DÄR och som man ännu inte är HÄR. Väldigt fina tankar, reflektioner och berättelser. Djupa och respektfulla samtal.

En av mina elever valde att visa en bild från Afghanistan från senare delen av 60-talet, då Aghanistan fortfarande var ett fritt land. Den föreställde ett antal unga kvinnor som satt i vanliga kläder (kjol och blus) utanför universitetet i Kabul och den bilden gav min elev en negativ känsla just för att hen önskar att det alltid hade kunnat vara så i landet hen kommer ifrån. Ett modernt land utan förtryck med utbildade människor (kvinnor och män), modernt klädda och med ljusa framtidsutsikter. Ni hittar bilden längst ned HÄR. Min elev från Palestina kunde också känna igen sig i detta och hänvisa till sitt lands historia. Med andra ord uppstod diskussioner på flera olika nivåer, samhälleliga, kulturella och känslomässiga.

En sådan här uppgift utgår från eleverna själva och blir därför väldigt lyckad. De får också träna på de olika förmågorna och de elever som tenderar att ha lite ”scenskräck” får göra en muntlig framställning där bilderna hamnar i fokus, och inte eleven själv. Uppgiften bidrar också till att vi får lära känna varandra ännu lite bättre och därmed ökar vi respekten och förståelsen för varandra.

Vi lämnande alla lektionen med en bra känsla, och DET är viktigt.

 

Nyhetsartiklar-ständigt aktuellt!

Skrivet den av

Vi arbetar för tillfället med nyhetsartiklar i åk 7 och åk 8. Nyheter är tacksamma för att de är intresseväckande och det är mycket enkelt att starta arbetet utifrån elevernas erfarenheter och intressen. Genrens mönster är specifik och relativt lätt att lära sig. Det som kräver mest fördjupning är språket i nyhetsartiklar som ska vara kort, koncist och effektivt innehållsrikt. Det finns ord och uttryck i nyhetsartiklar som effektivt ”packar ihop” språket och samtidigt ger mycket information. För andraspråkselever blir detta extra knepigt eftersom vi här möter nya ord och uttryck. Att läsa och förstå sammanhanget är en sak, att lära sig skriva något helt annat.

I vanlig ordning ser jag till att eleverna övar på samtliga delar under 85-minuterslektionerna dvs tala/samtala, lyssna, läsa och skriva.

I all enkelhet startade vi området med att hitta artiklar, sammanfatta dem med hjälp av stödord (studieteknik!) och berätta om ”sina” nyheter för gruppen. I vanlig ordning följer sedan en hel del diskussioner kring varje nyhet eftersom de ofta väcker tankar och följdfrågor.

Därefter har vi tittat på genrens form och övat på begrepp som rubrik, ingress, brödtext, pratminus, bild, bildtext och byline. Vi har läst olika artiklar och märkt ut de olika delarna samt tittat på språk (ord och uttryck) samt tempus. Till exempel så är det vanligt att man i artiklar använder passiv form av verb för att effektivisera språket t ex:

Matchen inleddes med ett mål i andra minuten

Pojken hämtades kl 17 men försvann på vägen hem

Passiv form av verb är något som eleverna behöver öva på eftersom det är en verbform man använder för att kommunicera om handlingar, som någon eller något blir utsatt för, och det tar tid att lära sig detta på det nya språket. I samband med nyhetsartiklar blir det naturligt att vi tränar på just den formen av verb.

Ord och uttryck som kan bli aktuella är:

I samband med dådet

Igår eftermiddag drabbades Stockholm av

Den misstänkte gärningspersonen greps

Nu har det, tyvärr, hänt en hel del dramatiska och tragiska händelser i Sverige den senaste veckan vilket har gjort att arbetet har känts extra högaktuellt. I samband (!) med detta har vi också diskuterat källkritik, hur faktoider sprider sig i t ex sociala medier, hur man har manipulerat bilder och hur nyhetsflödet påverkar vårt sätt att tänka. Givetvis har vi också diskuterat terrorism och vilka tankevurpor vi kan drabbas av när vi känner oss hotade och rädda samt elevernas syn på religion. Mycket viktiga och givande diskussioner. Idag kom hem fundering av hur religionen påverkar både politik och samhälle i Afghanistan jämfört med ett i hög grad sekulariserat Sverige. Att vi i Sverige verkar på individnivå och eget ansvar medan man i många andra länder där man delar en gemensam tro verkar mer på gruppnivå och hur detta faktiskt påverkar vårt sätt att tänka och att vi bör har förståelse för detta. Förmågorna genomsyrar arbetspassen!

 Eleverna har tillsammans med mig skrivit modelltexter om aktuella händelser både på lokal nivå och på riksnivå för att öva på artikelns olika delar. De har också fått öva på att skriva enbart en ingress (när? var? vem? vad?) samt valt passande bilder och skrivit bildtexter.

Som examination ska de nu skriva en påhittad nyhet enligt genrens mönster (inget tyckande! inga värderingar!) samt konstruera ett manus av sin nyhet som de med kavaj och ev slips ska presentera muntligt i ”TV”. Återigen, många kunskapskrav i en och samma planering. Allt för att effektivisera språkligt-och kunskapsmässigt. Här kommer checklista och pedagogisk planering. Matrisen jag använder är hämtad från Fixa texten 1!

Planering-nyhetsartikel

Checklista nyhetsartikel